Värsta mardrömmen genom tiderna!
Varning för lång text.
Okej, jag måste bara dela med mig med denna hemska mardröm. Jag plågas ju fortfarandes av den, trots att jag vaknade för flera timmar sedan!
Den började så att allt fler människor började försvinna från jorden, bara spårlöst sådär och ingen visste vart de tog vägen. Så jag började rota i det där, vart tog alla vägen? Tillsist hittade jag typ världens största byggnad och gick in i den och gissa vem som satt där, Gud. Han var lång som tre höghus på varandra (jag kanske ska tillägga här att jag inte är troende?) och han var riktigt arg. Jag vet inte vad han var arg över, han bara var det. Senar i drömmen fick jag även reda på att han inte var god som det sägs att han är utan elak. Han var väl mer djävulen antar jag.
Precis när jag skulle dö så väckte min lillebror mig. Tack!
Jag har fortfarande den där rädslan i kroppen, den sitter fast. Det var nog den absolut värsta drömmen i hela mitt liv, jag har aldrig känt en sådan rädsla innan. Fy fasen.
Kan någon komma och trösta mig nu?
Okej, jag måste bara dela med mig med denna hemska mardröm. Jag plågas ju fortfarandes av den, trots att jag vaknade för flera timmar sedan!
Den började så att allt fler människor började försvinna från jorden, bara spårlöst sådär och ingen visste vart de tog vägen. Så jag började rota i det där, vart tog alla vägen? Tillsist hittade jag typ världens största byggnad och gick in i den och gissa vem som satt där, Gud. Han var lång som tre höghus på varandra (jag kanske ska tillägga här att jag inte är troende?) och han var riktigt arg. Jag vet inte vad han var arg över, han bara var det. Senar i drömmen fick jag även reda på att han inte var god som det sägs att han är utan elak. Han var väl mer djävulen antar jag.
I alla fall, eftersom jag hade hittat honom så berättade han att det var han som fick alla att försvinna, spårlöst. Han dödade dem helt enkelt. Anledningen: Han hade lust. Japp, han tog död på halva världens befolkning för han kände för det. Sen så berättade han att det var min tur att försvinna, att dö. Jag hade 3 dagar på mig att säga farväl till min familj.
Precis när jag skulle dö så väckte min lillebror mig. Tack!
Jag har fortfarande den där rädslan i kroppen, den sitter fast. Det var nog den absolut värsta drömmen i hela mitt liv, jag har aldrig känt en sådan rädsla innan. Fy fasen.
Kan någon komma och trösta mig nu?
Kommentarer
Trackback
