Aj, aj, aj!
Jag har ont i hela kroppen just nu och det är inte bekvämt kan jag lova.
Jag funderar på att besöka en läkare eftersom jag har haft det såhär i stort sätt varje dag i flera veckor nu.
Kanske är det bara en förkylning som satt sig i kroppen på något sätt och bara bestämt sig för att håll i sig väldigt länge?
Men jag har ingen lust att besöka någon läkare. Dom kommer ju ändå inte hitta något. Det ända dom kommer hitta i så fall är skärsår och ärr och vad kommer hända då?
Jo, ännu mera skit än vad jag redan har!
Så det blir nog knappast ingen läkare för mig.
Men om jag fortsätter ha ont i 2-3 veckor till så kanske jag ska ta och besöka en läkare i alla fall.
Men jag ger det lite tid att ge med sig först.

Aja,
ha det så bra :)

Snart dags för tandläkaren.
:/
Usch vad jag hatar dom!
Eller alltså inte hata som i hata, men jag får panik när jag sitter i tandläkarstolen!
Det är nog för att nästan alla tandläkare (i alla fall som jag haft) är så hårdhänta och dom har vassa och otäcka saker nära sig. Sen så kan det ju också bero på alla dåliga minnen därifrån också.
Aja, spela roll, jag hatar att gå dit i alla fall (och där menar jag hatar!!),
speciellt om man ska laga hål i tanden. :/

Ja det måste ju bli gjort så det enda jag kan göra är att se glad ut (vilket jag inte kommer att göra då men) och ta ett stort andetag och hoppas på det bästa.

Jaja, nu ska jag sticka och göra iording mig det sista för snart kommer farmor och hämtar mig.
Önska mig lycka till! :S

Jag har så tråkigt!
Alla har gått och lagt sig och ingen rolig är inne på msn,
jag tror jag blir galen!

Och för alla ni som nu sitter framför datan och tänker "Varför går hon inte och lägger sig själv då?"
Jo det är väldigt enkelt att svara på,
1. Jag är inte tillräkligt trött för att kunna sova
2. Jag klarar inte av att gå och lägga mig allt för tidigt, jag kan inte ligga still och jag blir bara allmänt orolig och nervös

Så därför är jag uppe!
Men vad ska man göra då?
Jag har så otroligt tråkigt!

Snart så är det äntligen påsklov :D

Äntligen!
Äntligen!
Äntligen!

Jag längtar till att få en paus från skolan,
att äntligen få sova hur länge man vill utan att behöva sjukanmäla mig.
Men jag längtar inte till att åka från vännerna :(

Visst det är bara en vecka.
Men en vecka ska jag vara ensam hemma och det slutar ju inte alltid så jätte bra har jag märkt.
Ja jag har väll knappast något val än att försöka stå ut med det och förska hitta på något som tar min tid.
Men vad?

Mår faktiskt väldigt bra idag (än så länge i alla fall).
Och det är tack vare Jennie :)
Det kändes så himla skönt att äntligen bara få prata ur om allt och inte ha nån himla psykolog som ska analysera och greja.

Tyvärr så kanske jag fick Jennie att bli ännu lite oroligare.
Men jag tror faktiskt att det kan vara bra för oss också ifall jag är ärlig och inte bara gräver ner allt.

Men fortfarande så går jag och oroar mig för att hon ska tycka att det blir för mycket och inte orka.
Det kan gå fort mellan att orka och inte orka, det vet jag ju själv.
Man tror att man är stark och klarar av att ta hand om sin kompis,
men egentligen så hamnar man själv bara djupare och djupare ner i skiten.

En sak till jag går och oroar mig för är påsklovet.
Vad ska mamma och pappa säga när dom ser mina armar?
Visst dom behöver ju inte se något, men det är ju på handleden så det är ju lite svårt att dölja och man ska dölja det i en hel vecka.
Det kommer inte bli lätt, men jag måste försöka.
Jag kan inte låta mina föräldrar se.

Aja, nu ska jag inte sitta här och bli deppig!
Nu när jag väl mår någorlunda bra så vill jag inte göra så jag mår skit igen!
*Ha det bra!*